När året på resurstjänstprogrammet var klart tog Burak C-körkort

Det var i mars 2023 som Burak klev in på den svenska arbetsmarknaden efter en flytt från sin hemstad i Turkiet. Burak började lära sig svenska och sökte många jobb genom arbetsförmedlingen. Men att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden var svårt.

En dag blev Burak kallad till intervju för resurstjänstprogrammet, en arbetsmarknadsinsats genom Norrköpings kommun. Placeringen som erbjöds var som springare till avfallsinsamlingen på Nodra. Kort därpå åkte Burak i passagerarsätet i sopbilen och arbetade med att tömma avfallskärl runt om i Norrköping.

Tiden som resurstjänst

Resurstjänstprogrammet sträcker sig över ett år och innebär att deltagaren får testa att arbeta på en placering inom kommunen eller dess kommunala bolag. Under programperioden har deltagaren en handledare på HR-enheten och en kontaktperson som finns ute på den specifika arbetsplatsen.

Under Buraks första dagar som resurstjänst på Nodra fick han genomgå en utbildning på tre dagar där handledaren på HR-enheten berättade om Nodras uppdrag, förklarade hur Nodra arbetar och berättade om hur arbetskulturen ser ut i Sverige.

– Det var jättebra för mig, för min svenska var dålig. Jag började höra svenska, försökte prata och fick lära mig svensk kultur och arbetskultur, berättar Burak.

Under hela året som Burak arbetade som springare på avfallsinsamlingen arbetade han med kollegan Håkan. Håkan körde sopbilen och Burak, som inte hade behörighet att köra tunga fordon, satt i passagerarsätet när han inte var ute och tömde avfallskärlen i sopbilen.

När året som resurstjänst var klart sökte Burak en ledig tjänst som springare på Nodra. I åtta månader arbetade Burak som springare. Under den tiden bestämde han sig för att ta C-körkort och yrkeskompetensbevis (YKB).

Stöttning av kollegorna

Att ta C-körkort var inte en rak väg för Burak.

– Det var jättesvårt för mig. På grund av språket.

Till skillnad från att ta B-körkort där man har möjlighet att göra teoriprovet på andra språk än svenska, gäller enbart svenska för att ta C-körkort med YKB. Men Burak lät inte det stoppa honom.

– Jag tänkte att jag ska klara det, sa han glatt.

I oktober 2024 började Burak sina studier och i december samma år hade han både klarat uppkörningen och teoriprovet.

Burak är tydlig med att han inte hade klarat det utan stöttningen från kollegorna, framför allt chauffören Håkan.

– Han har hjälpt mig jättemycket med både körkort och jobbet, jag är tacksam som har en sådan arbetskollega, berättar Burak.

Efter arbetsdagarna bakom ratten i sopbilen var det Håkans tur att sitta i passagerarsätet. Burak fick ta platsen i förarsätet. Sedan övningskörde de tillsammans. Håkan som är en godkänd handledare stöttade sin kollega både i övningskörandet och i studierna för teoriprovet.

När C-körkortet var klart saknades bara yrkeskompetensbeviset. För att få ett yrkeskompetensbevis behöver man, utöver ett giltigt körkort för fordonsslaget, genomgått en grundutbildning på 140 timmar och göra ett godkänt prov. Burak finansierade utbildningen själv och tog sig igenom den med goda resultat. I februari 2025 fick han sitt YKB.

– Jag kunde andas ut då. Man pluggar, pluggar och pluggar. Jag vill nog inte göra det igen, skrattar han.

Strax efter Burak hade sitt C-körkort och YKB fanns ett ledigt sommarvikariat som chaufför på Insamlingen hos Nodra.

– Jag sökte tjänsten direkt, berättar Burak.

Under sommaren arbetare Burak på avfallsinsamlingen, men denna gång som chaufför – en anställning som förlängdes till vintern. Det var under hösten som Burak blev erbjuden en fast tjänst som chaufför, något som han såklart tackade ja till.

– Det är bra för mig. Jag fortsätter att lära mig och utvecklas. Jag är mycket glad att jag har en fast tjänst för jag är en person som tycker om att arbeta, säger han.

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet börjar 06.30 med kaffe tillsammans med kollegorna. Skulle någon vara sjuk planeras verksamheten om för att täcka upp. Sedan kollar chaufförerna genom sina bilar innan de åker i väg på sina körlistor.

Även om dagarna handlar om att tömma avfallskärl så är ingen dag den andra lik, körlistorna är olika och varje område har sina utmaningar.

– Jag tömmer bara Kärl 1, alltså pappers-, plast- och metallförpackningar och ofärgat glas. Så jag åker till samma ställe en gång i månaden, berättar Burak.

Varje dag möter de kunder intill villorna vars avfallskärl de tömmer. De flesta kunder hälsar och säger tack eller ställer frågor.

– Ser jag ett barn så ger jag dem en liten gåva från Nodra, en liten soptunna att leka med. De blir jätteglada!

Våra miljöarbetare möter inte bara kunder vid sina hus, längs vägarna möter de också mängder av bilister. Burak påpekar att vägen är en farlig arbetsplats.

– Bilister tänker inte att vi jobbar bakom bilen. Det är svårt och farligt.

När körlistan är klar och alla kärlen är tömda, ringer Burak till kontoret för att se om någon kollega behöver hjälp någon annan stans i stan. Efter att ha stöttat sina kollegor eller själv fått stöttning tankar Burak bilen och tömmer den på avfall innan det är dags att åka tillbaka till kontoret för en kaffe med kollegorna innan dagen är slut.

När Burak får frågan om vad den största skillnaden är mellan att arbeta som springare i resurstjänstprogrammet och att vara anställd som sopbilschaufför är han snabb med att svara att yrket som chaufför kommer med ett stort ansvar.

– En stor bil betyder mycket ansvar.